Kända visselblåsare: Penningtvättsskandalen i Danske Bank

Hur kan det gå när ett företag hanterar en visselblåsare felaktigt? I denna artikelserie kikar vi på några kända visselblåsarfall och hur man kunde gjort annorlunda. Vi börjar med penningtvättskandalen hos Danske Bank.

Penningtvättmisstankarna mot Danske Bank är en av de största finansskandalerna i modern tid

Under 2017 kom uppgifter om att Danske Banks estniska filial används för penningtvätt, därefter rullades en stor härva upp där ryska kriminella misstänkts tvätta flera miljarder kronor via filialen.

Howard Wilkinson är visselblåsaren som hjälpte till att avslöja den misstänkta penningtvätten. Wilkinson arbetade tidigare som bankens tidigare tradingchef i Baltikum. Han har berättat hur han under sin tid på Estlandsfilialen på eget bevåg började granska en del företag och transaktioner. Wilkinson informerade sedan Danske Banks ledning om att det förekom transaktioner mellan företag som överhuvudtaget inte existerade. Han varnade banken första gången år 2013 – men utan reaktion från ledningens sida. Danske Bank tog inte varningarna om misstänkt penningtvätt på allvar och erbjöd pengar för att visselblåsaren skulle hålla tyst om saken.

Skandalen blev några år senare enorm. Bankens VD avgick och bolagets aktie föll som en sten på Köpenhamnbörsen under hösten 2018. Wilkinson hade velat vara anonym, men hans namn läcktes till en tidning i Estland.

Hur hade ett visselblåsarsystem kunnat hjälpa Danske Bank?

Anställda i ett företag är ofta de första att upptäcka risker för eller faktiska oegentligheter i en verksamhet och är därmed både värdefulla informationskällor och väl placerade för att hantera problem innan de orsakar allvarlig skada på antingen företaget eller samhället. Utan ett effektivt visselblåsarsystem finns dock risk att problem inte rapporteras in av rädsla för att drabbas av bestraffningar från arbetsgivaren, oavsett om rädslan är befogad eller inte. Kanske misstänkte fler än Wilkinson bankens penningtvätt och hade vågat rapportera om banken hade haft ett effektivt visselblåsarsystem?

Minska risken för negativ medial uppmärksamhet

I de företag där man saknar en given kanal att anonymt kommunicera ett missförhållande finns det risk att missnöje ökar och sprider sig inom organisationen. Det kan även medföra att man istället vänder sig till media eller sprider rykten om organisationen i sina sociala kanaler. Negativ publicitet kan leda till förtroendeskada för organisationen samt skapa dåligt anseende hos såväl nuvarande som potentiella medarbetare och samarbetspartners.

Vad kan vi lära oss av skandalen i Danske Bank?

Med ett visselblåsarsystem hade man kunnat förebygga en skandal och lösa eventuella problem i ett tidigt skede. Man hade också visat att man är ett öppet och transparent företag som värnar om sina anställda och deras åsikter.

Läs också:

• Karin Törnqvist betalade ett högt pris
• Cambridge Analytica-skandalen
• Tarja Parkatti förlorade jobbet
• Finansskandalen hos Enron
• Dieselgate: Avgasbluffen hos Volkswagen
• Visselblåsaren Frances Haugen: Vad borde Facebook ha gjort?

Interaktiv Säkerhet har levererat säkra och anonyma visselblåsarsystem i mer än 10 år. Vi hjälper er gärna att hitta en lämplig lösning för er organisation! Kontakta oss för att boka ett kostnadsfritt möte med demo av vår visselblåsartjänst!