Om man rör sig på nätet idag är det tyvärr vanligt att man stöter på eller blir utsatt för det vi med ett samlingsnamn kan kalla näthat. I denna guide ska vi ta upp näthat och trakasserier, hur man hanterar näthat och vad man kan göra om man är utsatt.
Näthat kan ses som ett paraplybegrepp för olika obehagliga företeelser på nätet som hot, hatprat, kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier, hatiska eller elaka kommentarer. En del saker kan vara brottsliga medan andra inte är det. Det är dock alltid din egen upplevelse som är det centrala. Även om det inte är olagligt kan näthat fortfarande vara mycket obehagligt för den som blir utsatt.
Trakasserier och kränkningar som faller under en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna utgör brott mot lagen. Dessa grunder är idag: Kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder, religion- eller trosuppfattning och funktionsnedsättning. Vanligast är anmälningar om hatbrott. Det är i sin tur är ett samlingsnamn för brott som begås utifrån rasistiska, antireligiösa, homo-, bi eller transfobiska åsikter. Det kan också bli en fråga om hets mot folkgrupp. Lagen gör inte skillnad på hot och trakasserier online eller i övriga samhället, utan de utgör alla grund för anmälan till polisen.
Tyvärr är det många som utsätts för näthat idag. Fler kvinnor är utsatta för kränkningar på nätet än män. Statistiken visar också att unga män är mer än dubbelt vanligare som gärningspersoner än unga kvinnor.
Kvinnor anmäler oftast bilder som är publicerade mot deras vilja, medan män oftast anmäler hot om våld. Barnrättsorganisationen Friends som agerar mot mobbning, har i en nätrapport från 2017 visat att under det senaste året har 35% av de unga blivit utsatta för nätkränkningar. 7 av 10 har blivit utsatta av någon de känner. 18% av flickorna och 6% av pojkarna har blivit utsatta för sexuella trakasserier och 1 av 10 har blivit utsatt för mobbning på nätet.
I en studie från 2018 beskriver Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, att det finns tydliga kopplingar mellan näthat och psykisk ohälsa. Kopplingen blir starkare om man blir utsatt många gånger, men kvarstår även om man upplevt nätmobbning endast vid enstaka tillfällen. Dessutom är risken att bli utsatt för trakasserier på nätet dubbelt så stor för den som har en funktionsnedsättning. Även transpersoner och icke-binära är extra utsatta.
Sociala plattformar är den vanligaste platsen att bli utsatt för kränkningar. Det går att se en normalisering av näthat i sociala medier, där man använder språk och uttryck som inte skulle vara acceptabelt i andra sammanhang. Alla är kanske inte medvetna om att man inte kan uttrycka sig hur man vill på nätet, och att det också kan vara brottsligt. Vi har alla olika uppfattning om vad som kan anses vara kränkningar och näthat. Om man rör sig i miljöer med hård jargong kan kränkningar passera som en del av samtalsklimatet.
Tyvärr är det fortfarande få anmälningar om näthat som blir uppklarade och hela 96% av anmälningarna läggs ner. Det är svårt att identifiera en misstänkt gärningsperson och kunna bevisa att denne har begått ett brott. Ändå är det viktigt att anmäla alla brott som sker på nätet, för att myndigheterna ska börja prioritera näthat. Endast så kan vi få en förändring till stånd.
Det är viktigt att försöka samla digitala bevis för en anmälan. Det ökar chansen att din anmälan tas vidare. Följande tips hjälper dig att samla in bevis på ett korrekt sätt:
Om du är utsatt för näthat och trakasserier på sociala plattformar, läs gärna vår Guide för att anmäla trakasserier på sociala medier.
Oavsett ålder, om du är utsatt för hatbrott eller trakasserier på nätet behöver du berätta om det och kontakta personer som kan hjälpa dig. Det kan vara familj, vänner, skolan, arbetsplatsen eller facket, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt anti-diskrimineringsbyråer, diskrimineringsombudsmannen eller polisen. Det kan ibland vara svårt att avgöra om kränkningen utgör ett brott, men det viktigaste är ändå din upplevelse av händelsen. Be om råd och hjälp att reda ut situationen. Det finns flera ideella organisationer som stöder den som utsatts för näthat.
Kontakta till exempel organisationer som:
För att föräldrar ska kunna vara ett stöd för barn och unga som utsätts för näthat behöver man i hemmet diskutera vad som är viktigt att tänka på när man pratar och umgås på nätet. Ta också upp vad man kan göra om man upplever sig kränkt på nätet.
I Friends näthatsundersökning framkom det också att de unga vill att föräldrarna ska vara intresserade och ställa frågor om vad barnen gör på nätet eller testa aktiviteterna själva. Man framhåller även vikten av att vuxna är goda förebilder när de själva pratar och umgås med andra online.
Har du frågor om artikeln eller andra funderingar, kontakta oss så berättar vi gärna mer.
Brådskande ärenden för befintliga kunder
Norrgatan 10, 432 41 Varberg
[email protected]
+46 (0)707 39 03 80
[email protected]
+46 (0)707 39 03 80
[email protected]
+46 (0)707 39 03 80
