Ny svensk lag för skydd av visselblåsare

Riksdagen röstade den 29 september 2021 ja till regeringens förslag om en ny lag för skydd av visselblåsare. En visselblåsare är en person som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser. Huvudsyftet med den nya visselblåsarlagen är att det ska bli enklare, tryggare och säkrare att rapportera om oegentligheter och missförhållanden. Lagen föreskriver:

• Att skyddet för visselblåsare blir starkare
• Hur man ska utforma rapporteringskanalerna
• Vilka är arbetsgivarens skyldigheter
• När arbetstagaren omfattas av skyddet
• Krav och deadlines för införande av visselblåsarsystem

Lagen innebär att man stärker skyddet för visselblåsare

Lagförslaget innebär att skyddet omfattar fler personer och att det införs krav på verksamheter med minst 50 arbetstagare att inrätta interna rapporteringskanaler. Det ska bli tydligare hur man går till väga vid visselblåsning och hur man ska ta hand om rapporterna. Dessutom ska man skydda och hemlighålla rapporterarens identitet.

Privata företag med mellan 50 till 249 arbetstagare samt kommuner får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för uppföljning med andra som också har samma skyldighet. Enligt EU-direktivet ska företag med 250 eller fler anställda ha en egen, separat rapporteringskanal.

Man ska utse en oberoende och självständig person eller enhet för att ta emot rapporter och ha kontakt med visselblåsare. Personen eller enheten ska följa upp rapporterna och lämna återkoppling om uppföljningen till de personer som rapporterat. Den ansvariga kan vara anställd inom organisationen eller vara en utomstående part som hanterar rapporteringskanalerna för verksamhetens räkning.

Rapporteringskanalerna ska vara tillgängliga för arbetstagare, volontärer, praktikanter, personer som utför arbete för verksamhetens räkning, egenföretagare, personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan samt aktieägare som är verksamma i bolaget.

Rapporteringskanalernas utformning och förfarande

Man ska utforma de interna rapporteringskanalerna så att individer kan rapportera både skriftligt och muntligt samt på begäran också vid ett fysiskt möte. Anmälaren ska få en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar, om man inte valt att avstå bekräftelse eller det finns skäl att anta att en bekräftelse skulle röja personens identitet.

Inom tre månader ska anmälaren få återkoppling om uppföljning av rapporten och de eventuella åtgärder man har vidtagit eller kommer att vidta. Man ska också informera anmälaren om en uppgift som kan identifiera hen kan komma att lämnas ut.

Arbetsgivarens skyldigheter

Verksamhetsutövare ska lämna tydlig och lättillgänglig information om:

• Hur man rapporterar via de interna kanalerna.
• Hur man rapporterar till behöriga myndigheter via externa rapporteringskanaler.
• Om meddelarfrihet och efterforskningsförbud.
• Samt att den som rapporterar om missförhållanden inte får utsättas för repressalier på något sätt.

Arbetsgivaren behöver också göra en konsekvensanalys som omfattar hur man hanterar de känsliga personuppgifterna som framkommer i anmälningar. Detta för att uppfylla kraven enligt GDPR.

Svensk lag skyddar visselblåsare

Lagen förutsätter att arbetstagaren använder de interna rapporteringskanalerna i första hand, men skyddet för visselblåsare gäller även om man väljer att rapportera internt på ett annat sätt för att interna kanaler saknas eller inte uppfyller lagens krav, eller för att man inte jobbar inom verksamheten vid tidpunkten för rapporten.

Skyddet gäller också om man rapporterar till myndigheter via en extern kanal för att:

• Mottagaren av en intern rapport inte vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder eller inte lämnat återkoppling inom den angivna tidsfristen på tre månader.

• Man har anledning att anta att det finns en överhängande fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande miljöskada eller annan befogad anledning.

• Man har anledning att anta att intern rapportering skulle innebära risk för repressalier eller leda till att missförhållandet inte rättas till.

Den nya lagen ersätter den tidigare lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, men inskränker inte det skydd som gäller enligt andra lagar och förordningar (till exempel tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen). Man gör även vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen för att sekretessen ska gälla både i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

Krav på införande av visselblåsarsystem

De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Samtidigt genomför man EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) i den svenska lagstiftningen.

Kravet på arbetsgivare att inrätta visselblåsarsystem gäller dock först från och med 17 december 2023 för företag med 50 till 249 anställda. För övriga organisationer gäller 17 juli 2022. 

Svensk lag omfattar mer än EU-direktivets minimikrav för skydd av visselblåsare

Svensk lagstiftning går längre än direktivets minimikrav i två avseenden. Man har inkluderat skydd för visselblåsare vid rapportering av missförhållanden där det finns ett allmänt intresse av att uppgifterna kommer fram. EU-direktivet fokuserar främst på missförhållanden som gäller överträdelser av unionsrätten. Dessutom kommer även kommuner med färre än 10 000 invånare att omfattas av kravet på interna rapporteringskanaler.

---

⮞ Vill du veta mera om hur den nya lagen påverkar ditt företag eller din organisation? Kontakta Interaktiv Säkerhet för att diskutera rätt visselblåsarlösning för dig.