Nya visselblåsarlagen kräver insatser för utbildning

I december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft i Sverige och nu höjs röster för att lagen är komplex och tolkningen av den kräver utbildning. Lagen utökar skyddet för personer som rapporterar om missförhållanden utgående från EU:s nya visselblåsardirektiv. Den innehåller också flera nya krav och rättigheter jämfört med den tidigare lagstiftningen. Den största förändringen är att skyddet av visselblåsare omfattar fler personer, och att företag och organisationer med minst 50 anställda ska inrätta interna rapporteringskanaler.

Beroende på organisationens storlek kommer man att ha mellan 6 månader till två år på sig efter att lagen trätt i kraft för att implementera de nödvändiga förändringarna och visselblåsarfunktionerna.

Bland arbetsmarknadsorganisationerna har man tagit emot den nya lagen väl. Framför allt eftersom skyddet för visselblåsare utökats och gäller flera personer samtidigt som tröskeln för att få skydd blivit lägre. Men man påpekar också att den nuvarande lagens 11 paragrafer har blivit hela 60 paragrafer i den nya lagen. Det gör den mera komplex och svårare att tyda.

TCO anser att utbildning behövs för att tolka visselblåsarlagen

TCO, en partipolitiskt fristående centralorganisation med 13 medlemsförbund som tillsammans har över 1,4 miljoner medlemmar, har därför påtalat vikten av information och utbildning angående den nya lagen. Både för fackliga representanter, arbetsgivare och för de som visselblåser.  

Precis som idag kommer huvudregeln att vara att man först ska rapportera internt hos sin arbetsgivare, innan man vänder sig till en extern kanal. Dock gäller meddelarskyddet enligt grundlagen fortfarande om man väljer att vända sig direkt till media!

Man kan också prata med sin fackliga företrädare om missförhållanden på arbetsplatsen. Facket kan gå vidare med frågan, eller ge en bedömning om ärendet faller under visselblåsarlagens regelsystem. Man kan då välja att larma arbetsgivaren genom en intern rapportkanal. TCO menar att fackets rådgivande funktion sannolikt kommer att bli viktigare nu, när det gäller frågan om medlemmen har rätt till skydd av lagen om hen väljer att slå larm.

När visselblåsarkanalerna väl är på plats måste visselblåsaren använda sig av dem i första hand för att det rättsliga skyddet ska omfatta hen. En facklig organisation kan även hjälpa till med att bedöma hur man kan gå vidare om arbetsgivaren inte agerar på den interna rapporteringen.

Att göra rätt och känna till lagens innehåll är viktigt för båda parter

Om en arbetsgivare inte känner till visselblåsarens rättigheter utan anklagar denne för illojalitet riskerar man offentlig kritik. Dessutom kan man behöva betala skadestånd till visselblåsaren. Om den rapporterande personen inte vet hur visselblåsningen borde gå till riskerar hen att förlora skyddet mot repressalier.

TCO har också påbörjat arbetet med att ta fram en användarvänlig digital handbok. Den ska fungera som stöd för fackliga företrädare som ska råda medlemmarna och ingå kollektivavtal med arbetsgivare. Handboken riktar sig också till förbundens medlemmar som överväger att göra en visselblåsarrapport och vill göra det på rätt sätt. Man siktar på att handboken ska vara klar i februari 2022.

Även Almega påtalar behov av utbildning gällande visselblåsarlagen

Almega, Sveriges ledande arbetsgivarorganisation inom tjänstesektorn, påpekar också att stora delar av den nya lagen redan täcks av dagens lagstiftning. En av de största förändringarna är dock att lagens skydd omfattar en bredare personkrets. Till gruppen som åtnjuter skydd hör nu förutom anställda även:

• Inhyrd personal
• Volontärer
• Praktikanter
• Personer som utför arbete under organisationens kontroll och ledning
• Egenföretagare
• Personer i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
• Aktieägare verksamma i företaget

Dessutom gällde skyddet tidigare endast arbetstagare som slog larm om ”allvarliga missförhållanden”. Det gällde i princip de brott där fängelse ingår i straffskalan. Den nya lagen skyddar även visselblåsare som rapporterar om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att uppgifterna kommer ut. Det kan till exempel handla om brott mot lagar och verksamhetens egna föreskrifter, om farliga produkter kommit ut på marknaden eller om man använder skattemedel på felaktigt sätt.

Regeringen har även utsett Arbetsmiljöverket till tillsynsmyndighet över företagens rapporteringskanaler, då motsvarande tillsyn inte har funnits tidigare.

Läs mer om visselblåsarlagen och hur ni enkelt uppfyller lagens krav genom att implementera en säker visselblåsarfunktion. Kontakta Interaktiv Säkerhet om ni vill diskutera visselblåsarsystem för just er organisation.