Visselblåsning, från eng. Whistleblowing, är när en person slår larm om oegentligheter. Ofta rör det sig om missförhållanden på den egna arbetsplatsen inom ett privat eller offentligt bolag, organisation eller en myndighet. Visselblåsaren kan också vara en tidigare anställd, underentreprenör, leverantör, kund, aktieägare, styrelseledamot, arbetssökande eller praktikant – alla som har ett nära förhållande till organisationen.
Ett personligt klagomål är inte visselblåsning, utan det måste röra sig om ett missförhållande av större allmänt intresse. Missförhållandena ska handla om om olika olagliga, oetiska eller skadliga aktiviteter som kan påverka andra på ett negativt sätt. Exempel på oegentligheter kan vara bland annat:
Personliga klagomål kan handla om medarbetares beteende, att man känner sig orättvist behandlad eller att företaget brutit mot lagen om anställningsskydd. Sådana klagomål hör inte till visselblåsarkanalen utan ska hanteras till exempel av personalavdelningen.
När en anställd eller annan person med insyn i organisationen lämnar en skriftlig eller muntlig rapport om missförhållanden via företagets egen visselblåsarkanal. Att uppmuntra intern rapportering hjälper ofta organisationen att få vetskap om missförhållanden och kunna agera i ett tidigt skede.
En extern visselblåsarkanal gör det möjligt att slå larm till en statlig myndighet som regeringen har har utsett. En extern visselblåsarlösning har också samma skyldighet att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter inom vissa specifika områden. Visselblåsare kan välja att vända sig till en extern kanal i följande fall:
När visselblåsaren väljer att gå ut i offentligheten eller vända sig direkt till medier eller sociala medier med sin information. Visselblåsning ska i första hand ske internt eller externt, men det finns ändå undantag från regeln – till exempel om det finns en överhängande och uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller omfattande skada för miljön. En annan orsak kan vara att man har skälig anledning att anta att intern eller extern rapportering skulle leda till repressalier eller att man inte rättar till missförhållandet.
En visselblåsarrapport kan alltså handla om en pågående händelse, något som redan inträffat eller något som kommer att ske. För visselblåsaren uppstår det även ofta en lojalitetskonflikt och man kan lätt känna att man bryter ett förtroende. De allra flesta visselblåsare fokuserar ändå i första hand på att skydda allmänheten. Många har en vilja att rätta till de fel som begåtts, snarare än att skaffa sig fördelar för egen del. EU-direktivet och visselblåsarlagen omfattar alla former av visselblåsning, förutsatt att man handlat i god tro och hade goda anledningar att tro att informationen var sann vid tidpunkten för rapporteringen.
I Sverige träder den nya visselblåsarlagen i kraft 17 december 2021, och senast 22 juli följande år ska organisationer med mer än 250 anställda ha implementerat säkra visselblåsarfunktioner. För mindre organisationer gäller 17 december 2022.
Läs mer om konkreta exempel på oegentligheter som ett visselblåsarsystem kan fånga upp i vår artikel 7 exempel på missförhållanden på arbetsplatsen. Vill du också diskutera en visselblåsarlösning för din organisation? Kontakta oss!
Har du frågor om artikeln eller andra funderingar, kontakta oss så berättar vi gärna mer.
Brådskande ärenden för befintliga kunder
Norrgatan 10, 432 41 Varberg
[email protected]
+46 (0)707 39 03 80
[email protected]
+46 (0)707 39 03 80
[email protected]
+46 (0)707 39 03 80