Ett nytt EU-direktiv om visselblåsning

Varför finns det ett nytt EU-direktiv om visselblåsning?

Ett nytt EU-direktiv om visselblåsning ska skapa en säkrare och mera rättvis miljö för både företag och invånare i alla medlemsländer inom många områden. Bland annat offentlig upphandling, finansiella tjänster, förhindrande av penningtvätt, produktsäkerhet, folkhälsa, konsumentskydd och skydd av personuppgifter.

Skyddet för personer som rapporterar om oegentligheter har varit otillräckligt och fragmenterat inom EU:s medlemsländer. I en undersökning från 2017 uppskattade man att EU som helhet gjorde förluster på ca 6–9 miljarder euro varje år bara inom offentlig upphandling som en följd av det bristfälliga skyddet för visselblåsare.

Vem påverkas?

Direktivet omfattar skydd för alla individer som rapporterar om fall där EU-lag överträtts. Speciellt påverkar det alla företag och organisationer med mer än 50 arbetstagare samt kommuner med över 10 000 invånare. Direktivet kräver att dessa implementerar säkra rapporteringskanaler för visselblåsare.

När börjar EU-direktivet gälla?

Direktivet om visselblåsning (EU-direktiv 2019/1937) trädde i kraft i december 2019. Medlemsstaterna måste beakta direktivet i sin nationella lagstiftning före 17 december 2021 och måste inkludera alla minimikrav i direktivet.

I Sverige har man beslutat att följande datum gäller: Juli 2022 för organisationer med över 250 anställda och december 2023 för organisationer med 50–249 anställda.

Vad behöver företagen göra?

De organisationer som EU-direktivet omfattar måste skapa säkra och effektiva rapporteringskanaler där individer anonymt kan meddela om missförhållanden och oegentligheter. Alla företag och offentliga enheter med mer än 50 anställda måste upprätta interna kanaler för rapportering. Utsedda nationella myndigheter måste skapa externa rapporteringskanaler som möjliggör konfidentiell rapportering.

Rättsligt skydd?

Visselblåsaren ska skyddas mot alla former av repressalier. Det kan till exempel röra sig om uppsägning, degradering, negativ särbehandling, hot och svartlistning med mera.

Visselblåsaren ska ha tillgång till lämpliga stödåtgärder och rådgivning samt rättshjälp i enlighet med EU:s regler.

Vem omfattas?

Alla individer som rapporterar om information de erhållit i ett arbetsrelaterat sammanhang. Till exempel anställda (nuvarande och före detta), arbetssökande, praktikanter, aktieägare, personer i ledning eller styrelse, samt personer som hjälper eller har anknytning till visselblåsaren.

När är man skyddad?

Visselblåsaren ska i första hand rapportera om missförhållanden via organisationens interna kanaler. Skyddet för visselblåsaren gäller också om man väljer att använda myndigheternas externa kanaler för att:

• Man inte vidtog några åtgärder trots den interna rapporten
• Om man har rimliga skäl att tro att informationen utgör en fara och är av allmänt intresse
• För att man är rädd för repressalier

Visselblåsaren måste ha rimliga skäl att tro att informationen är sann vid tidpunkten för rapporteringen och har stöd i lagstiftningen.

Vad kan hända om man inte följer direktivet?

EU-direktivet innehåller inte några sanktioner, men man kräver att nationell lagstiftning straffar den som förhindrar visselblåsning, bryter konfidentialiteten eller utsätter visselblåsaren för repressalier.

Är du redo?

Följ vår checklista för att uppfylla EU-direktivet och skapa en säker lösning för visselblåsning som uppfyller lagens krav.